Hur e Läget?

Så nu ja, har det gått drygt 2 månader sen jag startade upp det här. Dags för en liten allmän lägeskontroll för att berätta hur det går i det stora hela. Så långt bara bra i stort sett. Har skejpat om inredningen ett antal gånger med lite mindre modifikationer under tiden och faktiskt plockat ut mer än jag lagt till. Inte helt nöjd, men det kommer jag aldrig bli – alltid finns det något som kan bli bättre, och nöjd är en subjektiv färskvara. Vallisneria i all ära men faktiskt så tyckte jag att den gav ett litet rörigt intryck. Växte nästan för bra och jag rensade ut och tog några dagar senare ut ännu mer. Inte helt säker på om jag vill ha nån kvar alls faktiskt. Men så länge får det som finns vara dör det är. Har på lut att jag skaffar fler Javaormbunkar, kanske 2 större doningar. Och eller kanske nån annan långsamväxande större solitär. En Jättevallisneria hade säkert kunnat skapa lite extra dimension. Lite trött på att hålla på att gallra bara. En Crinum lök när det blir köpsäsong eller nån långbladig hög, smal Cryptocoryne kanske. Wi får se.

Så här ser karet ut idag 2013-12-29

Filter och Cirkulation har jag förändrat lite. Som jag skrivit tidigare så åkte cirkulationspumpen ut och ersattes av ett JBL Crystalprofi 1501 (1400 l/h). Det funkar kalasbra och jag är grymt nöjd med det här ytterfiltret. Filterkammaren i bakgrunden agerar på detta som ett stort förfilter och håller vattnet klarare än någonsin – ca 30 liter filtervolym sammanlagt. En annan sak som jag faktiskt gjorde för länge sedan är att jag öppnat upp en liten glipa vid vattenytan in till filterkammaren som funkar som ytavrinning. Det här håller ytvattenskiktet spegelblankt och den där oljiga hinnan man kan få har aldrig uppstått. Streamern som gömde sig bakom ena hörnmodulen har åkt ut. Även om den fyllde sin funktion och inte skapade direkt störande ökning av cirkulationen, så kändes den lite mer än nödvändigt. Märkte dessutom att Paracyprisarna tenderade att bli lite passiva under tiden den var igång och liksom väntade in lite lugnare vatten. Nu är dom betydligt mer aktiva och simmar omkring lite mer. En annan anledning till att jag tog bort streamern är för att jag eventuellt kommer behöva köpa en doppvärmare längre fram och enda bra och minst synliga platsen är just där. För att…

Belysningen är ok, men jag blir nog aldrig helt nöjd med lysrörsljus. Inte för att ljuset i sig är dåligt utan för att lysrörsljus blir lite platt och tråkigt livlöst. Moddat ljuset en del till det bättre med avskärmning och så men det blir inte precis som jag vill. Vill och vill, helt nöjd kanske jag aldrig blir men just nu står siktet inställt på LEDljus. Tänkte lite DIY men summa summarum av diverse behov och pysslande tänk och andra omständigheter vet jag inte om den samlade vinsten blir så stor jämfört med en riktig ramp. I alla fall om man som jag tänker beställa den från USA där LEDramper är löjligt mycket billigare. Inklusive frakt och eventuell tull blir det ändå mycket billigare än om jag köper en här. Dessutom har jag noterat att förutom svindyra hightech limousiner för saltvattenskar, så är många tillgängliga LED system inte bra dyrare utan dessutom äldre lågbudgetmodeller med tveksam prestanda. Tyvärr Sverige och ärade köpmän som strävar för sin existens och ge oss en bra inhemsk marknad, men på den här fronten sviker jag er.

Fiskarna dom trivs och fungerar bra. Men jag har faktiskt börjat tröttna en del på mina gula L. ocellatus. Dom är så jävla aggressiva och tycker att dom äger akvariet. Nu hävdar sig visserligen Hästnosarna och Altosarna hyffsat bra och verkar inte må dåligt eller ser stressade ut av deras närvaro. Men dom är oerhört störiga och är hela tiden på hugget och bara måste kaxa sig hela tiden. Samtidigt gillar jag dom här små ettriga getingarna och dom är förtjusande vackra. Framtiden lutar dock åt antingen ett eget kar eller försäljning. Hästnosarna ja. Jag bara väntar och väntar på att dom ska få till det. Dom håller fortfarande tight ihop och flirtar våldsamt med varandra i tid och otid, men någon lek får dom inte till. Annars är jag fullständigt charmad av dessa troll och jag har aldrig sett en fisk som dessa hålla samman på det sätt som hästnosar gör. Jag har heller aldrig upplevt en fisk där hanen är så oerhört snäll och varsam mot sin hona. Dom beter sig som ett nykärt par.

Altosarna har kanske växt något litet, men inte mycket och det ser mer och mer definitivt tydligt ut som jag har en hona och hane. Dom möts och interagerar allt oftare men för det mesta är det i form av utfall från hanen. Ser inte ut som nån typisk aggression utan mer nåt slags möte med med det okända. Dom dras till varandra men vet inte varför, typ. Paracyorisarna ser ut att funka utmärkt bra i sin lilla 7grupp. Dom två stora hanarna har tagit en skreva och en grotta i vardera ände av karet som sitt tillhåll. Den största av dom har även lekt av en hona vid ett tillfälle. Hon tuggade i två dagar sen vart det tomt. Fascinerande faktiskt hur tuffa dom faktiskt är i sitt till synes harmlösa beteende – hanarna alltså. Dom snodde Altosarnas revirtillhåll rakt av och har inga problem att skrämma iväg dom, om dom känner för det. Ibland får dom faktiskt vara där. Intressant beteende att betrakta hur hanarna ibland simmar omkring och stimmar tillsammans men för det mesta cirkulerar i sin grotta/skreva och då och då sticker ut för att locka till sig en honas uppmärksamhet och försöker få med henne. Det gick snabbt och smidigt den gången en hona var redo och följde med in och kom ut med munnen full.

Säkert en massa mer jag skulle kunna lägga till här, men det får räcka och så här är det just nu i stora drag. Avslutar med en nattbild på akvariet. Som numera även mjukstartas med månljus innan ljuset tänds.