Dom hann bli någon vecka, ynglen. Sen försvann dom snabbt till antal. Tre överlevde hyffsat länge och växte till sig lite, sen var dom också puts väck en vacker dag. Förlustens orsak avslöjades aldrig, men Altosarna var med största sannolikhet en starkt bidragande orsak. Somliga kanske frivilligt gav sig iväg på egna äventyr. Vem vet, en vacker dag kanske nån skicklig överlevare plötsligt tittar fram. Andra bidragande orsaker kan vara den konkurrerande hannen. Han körde lite räder emellanåt och det är ju ett ganska typiskt vilddjursbeteende att vilja göra sig av med en konkurrerande hanes avkomma, försöka locka till sig den fertila honan och säkra sin egen fortplantning istället. Just den här hannen saknade dessutom en intresserad hona, eller verkade inte helt nöjd med den som fanns tillgänglig. Det kan också vara så att föräldrarna helt enkelt inte är tillräckligt mogna i sin förmåga att hantera sina yngel ännu. Kanske var det så att en ny kull kändes mer intressant. För i ungefär samma stund som ynglen försvann verkar det helt tydligt uppenbart att en ny äggläggning har skett rum – med tanke på deras närvaro och beteende i och kring snäckan. Så nu verkar alltså en ett ny kull och ett nytt försök på G. Lustigt nog verkade det klicka till mellan den ensamma hannen ungefär samtidigt, helt plötsligt. Ingen av dom har riktigt velat fatta tycke för varann alls innan. Nu är det helt klart en omgång yngel på gång även där. Kul.
Det här har triggat igång ett högintensivt spänningsläge mellan hannarna och härom dagen rök dom ihop rejält så sanden yrde. Runt 20 minuter höll fighten på, och det var allt annat än en uppvisning att bara vinna öra att framstå som störst bäst och vackrast. Det här var en kamp på liv och död eller i bästa fall – far åt helsike och lämna min sjö. Ingen ville ge sig. Den ena är helt klart starkare, egentligen, men den andre är sanslöst uthållig och envis. Två sorters styrkor som jämnade ut slaget till en jämn och brutalt hård kamp dör båda två vägrade att ge sig. Ett tag var jag nästan övertygad om att någon av dom skulle dö om ingen gav sig. Men… det slutade med att båda två gav upp. Dom orkade helt enkelt inte mer och återvände till var sitt revir totalt utmattade och rejält tilltuffsade. Därefter har det vart lugnt och dom har återhämtat sig fint, ser pigga och välmående ut.
Här är ett filmklipp på den legendariska fighten.
the Spacelake Aqvarium 