Ready Set Go… so whats the plan? Something like this. 1. Bakgrunden. Den nuvarande har jag slitit loss, den var rätt ful och jag vill ha mer. Mycket mer. En flådig storslagen 3D bakgrund. En BTN hade suttit fint, lagom bekvämt och snygg som rackarn out of the box. Men smakar det så kostar det. Kostar det inte så mycket så får man kavla upp ärmarna och spotta i näven. Nu jäklar ska det byggas frigolitbakgrund. Lite lätt å lagom var en tanke som snabbt tog eld och förvandlades till en skogsbrand. Det blev bara större och större inne i huvet. Tillslut insåg jag att akvariet kanske inte skulle få plats. Ett Juwel kar har inte dom mest fördelaktiga måtten. Mer höjd än djup, vilket innebär begränsad bredd för det viktigaste innehållet – fiskarna. Längden det däremot inget fel på.
Mycket tänkande, flera dagar faktiskt, och en massa skumma teckningar som bara jag förstod. Hur får jag mest djup för centimetrarna? Jag vill få djup utan att ta över utrymmet alltför mycket. Vad ska jag ha för fisk? Inte helt klart än, mest lutar det åt Tanganyika, eventuellt gamla bekanta Malawisar. Båda sorter domineras av arter som gillar bottenregionen och mycket grottor och skrevor. Alltså behöver jag inte bekymra mig lika mycket om utrymmet i övre halvan. Mer utbuktning i övre regionen gör alltså inte så lika mycket. Då kan man få lite mer djupeffekt utan att hämma fiskarnas utrymme lika mycket.
Pumperi filtera… sånt vill jag ju få plats med baki och gömma eventullt andra tekniska ting som kan tänkas husera i karet. Mycket att tänka på. Hur i hlvte ska jag få plats och till allt. Jag kan ju aldrig göra nåt enkelt när jag väl satt tänderna nåt lustfyllt kreativt skapande – det blir alltid lite mer avancerat än jag hade tänkt mig. Så även nu, what a suprise…
Ritade mig fördärvad och fick grava sömnproblem under ett par dagar. En natt när jag skull på toa och pissa fick jag plötsligt en idé, och började jag skissa på en bit toapapper. Men det var faktiskt en bra ide som slog in några dörrar i en mörk återvändsgränd. Efter det kom jag nästan vidare. Jag insåg att jag hade problem att tänka både tvådimensionellt och tredimensionellt samtidigt. Den förlösande lösningen kom en dag på väg hem från jobbet. Modellera! In i leksaksaffären och knåda en några bitar lera, forma och pyssla. Yes, där satt den – så mycket enklare än att skissa en massa tänkta former. Nu hade jag en mall klar, i alla fall en utgångsmodell att jobba efter. En massa streck på frigolit hjälpte föga, men nu så kunde jag bara dra några grova hintar på frigoliten och jobba lite mer spontant och kreativt och ändå veta hur jag ville få till det.
Frigolit ja, den hade jag redo, inköp på Byggmax. En tjock, en mellan och en mindre, en riktig fet trio tillsammans som borde räcka mer än väl. Planen var att försöka gå loss på mellantjockisen. Nä, det blev för fjasigt. Men det började så bra att jag fortsatte med tjockisen under. Vilket innebar att dom mer utstickande delarna förvandlades till lösa moduler. Det gick rätt ok att följa moddelen i lera, även om vissa saker blev lite annorlunda allt eftersom och proportionerna inte blev riktigt samma. Men det blev mest bättre i det stora hela.
Vart filtret skulle få plats hade jag skrotat att fundera över. Det får bära hän och bli som det blir och sen får jag se vart det eventuellt kan vara och se ut. Filtertänkandet störde min kreativita skaparlust. I värsta fall får jag väl köpa mig ett ytterfilter. Form först, funktion därefter. Ett bra val visade det sig. Filtrets placering och form löste sig på köpet så att säga – och jag behövde inte ens tänka eller fundera på att begränsa mitt formskapande efter vart och hur filtrets vara.
Jag lyckades nästan inte skära mig en enda gång. Det var över förväntan. Jobbade enbart med matt/hobbykniv. Det funkade bäst i alla lägen och mer än så krävdes inte för att få fram formerna jag sökte, eller hittade. Men hej och jävlar vad bösigt det blir. Frigolitfrön och bitar i stora högar. Städade undan i flera omgångar för att slippa vada i frigolitspill – och, undvika spridning över hela lägenheten. Ett par dagar tog grovjobbet, plus ett par till med diverse lösa moduler utöver själva baksidan. Några ska sitta längs sidorna och dölja grejer och förhoppningsvis bara se snyggt kompletterande ut. Lite tveksam på en lösning bara. Jag återkommer till det senare.
Så far så good. Fortsättning följer. Egentligen har jag i skrivande stund kommit en bit fram i tiden. Men jag delar upp processeduren för att försöka korta ner en massa små noveller istället för en roman. Bilden på bakgrunden här uppe är nästan klar. Karvat och grejat lite mer sen dess.
På återseende 😉
the Spacelake Aqvarium 